Det har redan hunnit gå 2 år men det känns som att det var igår..
Jag saknar dig sjukt mycket fortfarande, och jag kan ibland höra din röst och ditt skratt!!
Jag har lyckats glömma allt det tråkiga och minns bara våra bra stunder numera..
Som de gånger vi kom hem från krogen och satt på golvet i mitt kök och slet för att få av mina 20-hålskängor.. När du lagade tacos och vi kollade på "Gothica"-jag tänker fortfarande på dig när soundtracket till filmen "Behind Blue Eyes" spelas på radion.. När du pissade på kyrkan vid Stora Torg hemma i Halmstad.. När vi badade hemma hos mig..Alla efterfester hos dig..
De gånger livet kändes piss och jag fick fly hem till dig en stund, du fick mig alltid på bättre humör igen..
Jag funderar fortfarande ibland på vad som rörde sig i ditt huvud den där dagen, dina sista minuter i livet.. Och hur livet hade varit om du hade valt att kämpa istället..
R.I.P Kim <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar